Hemma... I väntan på vadå?

Nu har jag varit hemma från Kina i 16 dagar. Och inte ett skit har hänt. När jag kom till Peking var det en rejäl omställning att gå från att inte ha gjort så jättemycket den senaste tiden till att göra saker hela tiden, i.e. sitta på kontor och tänka och fundera, gå runt på gatorna, fota, träffa massor av trevliga och ambitiösa människor och kolla shopping. Jag var helt slut de första dagarna! Och nu är jag hemma igen och känner mig otroligt rastlös. Allt går verkligen på halvfart i det här landet.
Peking kändes så fräscht och nytt. Det är en slags ny kulturrevolution going on. Det finns massor av nya spännande affärer och det finns vintageaffärer! En av dem är Mega Mega Vintage på Gulou Dong Dajie som ser ut precis som Beyond Retro i London. Ganska kul, provhytten är en gammal röd telefonbox.
Jag började lyssna på kinesisk rock när jag var där, bl.a. Carsick Cars (som vi var på gig med!) och PK14. De sjunger nästan bara på kinesiska, men är det verkligen nödvändigt att förstå vad någon sjunger om musiken är bra?

En sak har ju hänt förresten; jag var på anställningsintervju i Malmö i måndags. Detta jobb bara dök upp out of nowhere, vilket var kul. Jag hade ägnat de senaste veckorna till att spy galla över Arbetsförmedlingen och hur lite de har hjälp mig sen jag kom hem till Sverige, och sen ringer de helt plötsligt och säger att de kanske har ett jobb till mig (eller jobb och jobb, det är en månads praktik till att börja med, men det känns spännande!). Detta betyder dock inte att min inställning till AF och deras myndighets-utövande har ändrats nämnvärt, det var mest en nice surprise.
När jag var i Kina fick jag tillbaka lite av det självförtroende jag hade när jag flyttade hem till Sverige från London för 2 år sedan. Då trodde jag att det skulle bli lätt att få jobb, att folk och arbetsgivare skulle uppskatta mig och min utbildning, men icke. Man blir istället ifrågasatt och tillsagd att man får vara beredd på "att göra några hundår". Helt sjukt vad svenskar kan vara negativa och jante. Tack vare detta bemötande har man sakta tryckts ner i skorna och tappat självkänslan. Men anyway, när jag kom hem från Kina hade jag fått ny inspiration och kände mig super-kreativ! Hade fler olika idéer om vad man kunde göra där, producera och sälja. Allt skrevs ned, men sen har jag inte kommit så långt... Men ska försöka göra lite prototyper och skisser snart.
Puss

Carsick Cars.